Jennie-Lie

Ja alltså nattningarna, innan vi åkte till Mallis så var det så bra. Det tog ca 15-20 minuter varje kväll sen sov de i sin egen säng. Efter Mallis så har de varit lite oroligt, så de har inte velat sova i deras säng, plus att de varit inställda på semestertid och somnat som tidigast 20:30. Nu äntligen har det börjat vända igen och nu somnar de på max 30 minuter runt 20.00, men fortfarande i vår säng.

Vi har ju sen länge valt att ta bort spjälsängarna då våra barn bestämt sa tack men nej tack till det. Och speciellt nattningarna tog död på våra ryggar. Så vi byggde en 120 säng på golvet till barnen (här kan ni se första inlägget om det). Och vi ligger alltså bredvid barnen tills de somnar. För oss fungerar det bra, man själv får ligga och slappna av lite, medan barnen kan greja på och snurra runt tills de somnar.

För oss att följa alla ”regler och måsten” kring nattningar har aldrig fungerat. Det tillförde bara massa press att ha barnen i sin egen säng, att dela på dem, få dem att sova hela nätter och att pröva någon fem minuters metod har aldrig för mig känts aktuellt. Jag tror på att ge dem en trygghet, och bara acceptera att de kommer komma en dag då jag kommer sakna att ha dem i sängen. Så jag får passa på nu.