Solen sken och vi mötte upp syster Johanna för en god lunch i badhusparken. Det börjar sakta men säkert kännas hemma igen.
Jag han även med och möta upp min syster för en runda på stan innan jag var tvungen att gå hem och vila för att orka med middag hos svärmor.
Det är så underbart att ha alla i familjen så nära igen, att bara kunna ses någon timme för lite god mat och prat. Det uppskattar jag nu efter fem år hemifrån.
Hej underbara Östersund!
Härligt att ni uppskattar nära och kära.
Det förstår jag helt klart!