Hennes minne imponerar mig

Leia, alltså hon imponerar mig nästa varje dag med att säga saker som jag tänkte att hon absolut inte skulle kunna komma ihåg. Det handlar om saker vi gjorde för 1-2 år sen, saker som vi inte har pratat med henne så mycket om.

I helgen så började hon prata om Danmark, och resan vi gjorde tillsammans med deras farmor för snart ett år sen. Hon pratade om badhuset, om getterna som var utanför och om flygresorna.

På ett sätt gör dig mig otroligt glad, att hon kommer ihåg vad vi gör och gillar att reflektera över livet och knyta ihop olika sammanhang. Samtidigt så gör det mig lite livrädd, herregud vilken press, vi skapar minnen här och nu, det vi gör kommer du kanske komma ihåg när du blir vuxen.

Jag kan komma ihåg saker som hände när jag var runt 5 år som tidigast, tror jag. Dofter som kan kasta mig tillbaka, människor eller händelser.

Men nu kör vi alltså, nu ska vi skapa massa härliga minnen som barnen kan komma ihåg. Det behöver inte handla om dyra resor, jag tänker att det är ÄNNU viktigare med de vardagliga minnena. Helgerna som spenderas med vissa rutiner eller vardagsrutinerna. Kommer fortfarande ihåg alla vaggvisor mamma sjöng för mig.