Sova, eller inte sova

Nu har jag precis fått Leia och Mattis att somna, det går ganska lätt kvällar när de varit på förskolan hela dagen.

Som jag berättat så har vi flera veckor nu fått sova hela nätter, i princip varje natt. Det är så underbart att få så många timmars sammanhängande sömn.

Men nu börjar tankarna smyga sig på om att försöka få de att sova i sin egen säng igen.
Varför?
Jo för att de blir trångt, och nu blir det så trångt så de väcker varandra. De vill ju ligga nära både varandra och mig (Hampus får sova gott ifred på sin sida av sängen). Men när sängen tar slut och jag inte kan flytta på mig mer, så vaknar alltid den som ligger i mitten av oss och vill ha mer utrymme, så jag får väcka Hampus som får ta den som ligger närmast honom (alltid Mattis) närmare han. Och då kan vi alla somna om, men det här händer en till tre gånger per natt. Så jag funderar på om vi inte alla skulle få sova lite bättre om de sov själv.

Samtidigt så vet jag att speciellt Leia är så galet närhetstörstande så att hon kommer vakna och behöva komma in till oss. Och då vaknar alltid Mattis (efter vi gått när han känner att Leia är borta) så det kanske inte är värt det, att behöva upp och springa mitt i natten.

Det känns lite som pest eller kolera just nu. Böka omkring på nätterna i vår säng eller upp och hämta barn. Vad skulle ni valt? Finns det någon som vant dem att sova själv runt 2 år? Hur gjorde ni?