Så bebissjuk
Jag är så glad över att det är så många omkring mig som väntar barn. För jag är så bebissjuk just nu! Tänker ofta tillbaka på allt vi varit med om, från första plusset till tiden på sjukhuset och alla framsteg därifrån. Är faktiskt lite avis på er alla som väntar barn för första gången. Jag kan tänka mig att andra gången kanske man inte hinner stanna upp och njuta lika mycket? Eller har jag fel?
Här kommer en liten nostalgitripp från trollens första halvår!
Samtidigt så kommer jag ihåg slitet, vaken dygnet runt i flera månader (vi var ju tvungna att mata dem var tredje timme tills de var ca 3 månader). Kräks överallt, kvällarna med barn som inte var nöjda och bajskatastrofer utöver denna värld.
Men det är värt varenda sekund!
Någon fler än jag som får bebisabstinens ibland? Och ni preggosar som tittar in här, vad ser ni mest framemot!?
JAG!
Skulle det inte va för att jag tycker det ska va ett par år mellan syskonen (såklart inte twinsen) så hade jag kunnat skaffa barn nu!
Är SÅ avis på alla som kommer med nyfödda, bara för jag vet vilken oerhörd mysig o härlig tid dom har framför sig <3
Sen tittar jag på min älsklingar och inser att jag har en helt vild och underbar tid <3
BRA!! Då är det inte bara jag som håller på att krypa ur skinnet, men just nu är det för fullt upp för fler barn! någon gång i framtiden kanske!
Som du skriver så vill jag också kunna njuta av den här kaosiga tiden! <3