12:15 står jag och ska betala min lunch, då ringer förskolan! Funderar på vad vi kan ha fått för sjukdom till oss nu, feber? Magsjuka? Springmask? Men nej de vill berätta att Leia hade blod i kisset när hon gick på toaletten. I söndags så reagerade vi på att hon kissade ovanligt mycket, så min första tanke var urinvägsinfektion. Så efter samtal med 1177 och vårdcentralen så fick vi order om att åka till barnmottagningen på sjukhuset.
Så upp till förskolan där lärarna gjort iordning Leia och kom ut med henne för att Mattis inte skulle se oss. Det gjorde ont i hjärtat att smyga runt Mattis, och tanken på oå när han skulle upptäcka att Leia var borta fick mig lite illamående. Men att ta med honom och Leia själv till läkaren när jag knappt kan röra mig var liksom inget alternativ!
Leia var inte ledsen över att lämna Mattis, men hela vägen till sjukhuset och även under eftermiddagen så frågade hon hela tiden ”mi hämta Mattis snart?”.
Hur som helst så var Leia superduktig, vi lekte, mös i soffan, kollade hjärta, lungor, öron, svalg, underlivet och tog massa prover.
Men trots att hon har visat flera symtom på urinvägsinfektion så syntes det inget på proverna. De har skickat iväg lite odlingar för att kolla närmare, men eftersom hon är pigg och inte har feber så fick vi åka hem och i slutet av veckan ska de återkomma med provresultaten. Självklart hoppas man på att det inte är något!
Sen hoppade vi direkt in i bilen och åkte och hämtade Mattis. När Leia sprang in på förskolan och ut på gården så skyndade hon sig fram till Mattis och gav honom en kram. Mattis var lite sur på oss tror jag, och pedagogerna berättade att han blivit lite förtvivlad när han inte hittade Leia, men att det ändå gått bra.
Så efter en runda i affären (som barnen älskar att hänga med på) så åkte vi hem och då mös jag ner mig med Mattis medan Leia och Hampus lagade middag!
Det är en så konstig känsla att bara ha med sig en av tvillingarna. Det var ju även något vi tänkte vi skulle vara bra på innan vi fick den, att låta dem vara själva med oss ibland. Men vi måste verkligen bli bättre på det, det är ju mysigt för både barnen och föräldrarna med lite egen kvalitetstid och fullt fokus på en. Men svårt att lämna den andra…
Senaste kommentarer