Efter att ha varit sjuk sååå länge, och bara varit hemma med varandra (och vissa ur familjerna) så kände vi att trots att vi inte var helt friska så behövde vi få se något annat. Så vi frågade Hampus mamma om vi inte fick komma och hälsa på henne och BO (hennes man) i Övik. Det fick vi!!
Innan vi tog oss iväg så var jag ganska slut och undrade om vi tagit fel beslut iallafall, men Hampus körde och jag kunde vila. Nu efteråt så var det precis det vi behövde. Hon bor ute på landet i Övik, i princip på en bondgård med mjölkkor, så det var enkelt att ta sig ut, barnen kunde hitta på massa spännande saker och vi fick se något annat än vårt hus. Men den bästa saken (för både vuxna och barn) var de 6 ursöta små valparna de hade hemma. 8 veckors valpar som älskade att busa, mysa och höll barnen sysselsatte hela dagarna.
ALLTSÅ HUR SÖTA?
Det är snart ett år sen vi sa hejdå till vår hund, vår älskade Chip, som fick flytta till en ny familj. Han trivdes inte bland barn och vi fick inte till tiden att ta hand om honom. Det gör fortfarande ont i mig att tänka att jag förmodligen aldrig mer kommer få snusa i hans päls, men jag hoppas att vi en dag när barnen är större kanske skaffar en ny hund.
Leia försökte övertala mig till att ta med en valp hem, jag förklarade att valparna växer och blir stora som deras mamma och pappa, och då är det lite för lite plats hemma hos oss. Då sa hon ”Men Mamma, jag lovar att den inte kommer bli stor”. Så ja, 4 år och försöker redan övertala oss till att skaffa hund. Och Leia är nog den som har trivts allra mest i helgen, hon är verkligen en djurtjej. Ni som har följt oss åt länge kanske kommer ihåg att redan när de var pyttesmå så var hon så fäst vid Chip, och så fort hon såg ett djur så sken hon upp som en sol!
Senaste kommentarer