I torsdags så tog jag med mig barnen till sjukhuset för ny kontroll på neomottagningen. När jag klev in där så kände jag att det inte längre var några bebisar jag hade med mig, utan det var två barn som jag släppte lös i lekhörnan.
Full fart på bägge två direkt vi kom dit, jag älskar att de på riktigt börjar uppskatta leksaker.
Barnen var alltså nu 16 och en halv månad (14 och en halv korrigerad). Jag skrev nyss ett allmänt inlägg om deras utveckling vid 16 månader här. Men nu kommer alltså en uppdatering utifrån vad vi pratade om på besöket på neo.
Leia
Leia är nu 75,5 cm lång och väger 9,9kg, tänk att även denna lilla tjej vilken dag som helst kliver över 10kg. Läkaren sa att hon sällan sett ett mer medvetet barn, när hon undersökte Leia så låg hon helt still och bara stirrade på läkaren och följde hennes alla små rörelser. De undersökte hennes ben lite närmare eftersom hon fortfarande inte går, lite om det skrev jag i det här inlägget, och som jag trodde så är det ingenting att oroa sig för. Hennes ben, muskler och leder är precis som de ska vara. Läkaren Agneta upptäckte däremot att hon har lite gripreflex kvar i fötterna, vilket gör att hon gärna vill gå upp på tå när hon går och därför blir det svårt för henne att gå. Och det känner nog Leia, därför hon inte gärna släpper taget. Så ordinationen blev ett par bra skor att ha på sig inne för att öva.
Förutom det så kände hon även på Leias bröstkörtlar då hon förra veckan svällde upp kring ena bröstvårtan och fick en rodnad. Förmodligen bara en inflammation i bröstkörteln och läkaren sa att det var vanligt för tjejer att få det om det var så att de ammades länge (ÄLSKAR att hon säger att 6 månaders amning är länge för mig med tvillingar).
Hon satt även snällt i sköterskans famn och babblade på med henne (på hennes eget lilla språk) och både läkaren och sköterskan blev så förundrade över att hon pratade så mycket med, för henne, främande människor. Det är vår lilla glad-fis det.
Mattis
Den här lilla, långa, mannen vägde in sig på 12,8kg och numera 86,5(!!)cm lång. Han har alltså vuxit 7,5cm sen 1års kontrollen första Juni. Både viktkurvan och huvudomfånget har planat ut som det ska men längden fortsätter att stiga rätt upp. Det här gjorde att jag fick gå igenom längden på mig, Hampus och våra respektive familjer. Vi har rätt långa människor i båda leden så hon sa att då är det inte något ovanligt, trots att han har en ganska kort pappa. Tydligen så efter 2 års ålder så börjar man kunna se om det är en lång eller kort liten person som kommer växa upp, men tills dess kan allt hända.
Läkaren uppmärksamade att han i vissa vinklar ser ut att skela, och det stämmer ju. Speciellt när han är trött så kan ögonen sticka iväg. Så det här fick vi en remiss till ögonmottagningen för, inte heller det här är något jag är orolig för. Han springer inte in i saker och verkar inte vara besvärad av det, och både Hampus, Hampus mamma och mina föräldrar har skelning på ögonen. Därför vore det väl inte helt konstigt om något av våra barn får det också.
Mattis sprang och sprang i korridoren, skrattade tills han kiknade och slängde sig sen i läkarens armar för en kram. Han är verkligen så genomsnäll och mysig med alla han träffar och charmar nog även den hårdaste människan.
Övrigt
Det stod i journalen att det här eventuellt skulle vara sista kollen för oss på neo. Men det fanns alltså lite saker som läkaren vill att vi ska hålla koll på.
– Mattis längd
– Leias bröstkörtlar
– Leias gång
Så därför får vi en ny tid om 6 månader igen. Hon sa att vi har två riktigt pigga, glada och fina barn så att hon vill ha en till koll är endast en bonus. Jag tycker bara det är skönt att de är så noggranna, fortfarande, med våra två hjärtan. En positivsak med att få barn så tidigt är att de under de här snart 1 och ett halvt året är helt genomkollade. vår sjukvård är bra fantastisk!
Så fin bild på Mattis! Härligt att båda barnen mår bra. Dem verkar vara världens härligaste!
Ja de är verkligen världens bästa!!! ❤️❤️
Så fin bild på Mattis! Härligt att båda barnen mår bra. Dem verkar vara världens härligaste!
Åh vad avis jag blir att ni fick träffa Agneta! Vi var på sista neokollen för typ 2 veckor sen men då fick vi träffa en annan läkare, Kari, inget fel på honom men det var Agneta som var med när vår lilla Lovis kom till världen så jag hade velat få visa henne vilken frisk tjej Lovis är idag, tack vare henne och vår fantastiska sjukvård! Vi skulle egentligen på neokoll i april till Agneta men så blev Lovis magsjuk och vi fick avboka, men då bad vi om att få en ny tid och helst till Agneta, men nästa tid vi fick var först nu så jag förstår att det var svårt för er att byta tid! Synd vi inte visste innan så hade vi kunnat byta våra tider med varandra ? Vilken sköterska fick ni träffa?