Sen igår natt har Leia varit väldigt orolig. Hon sov i princip vara när man buffande henne i rumpan, annars låg hon och små gnällde. Och igår på dagen hade hon rekord i att sova lite, hon vaknade 08:30 och somnade tillslut för kvällen vid 20, då hade hon max sovit en halvtimme på hela dagen. Sen vaknade hon vid 20:30 och var lika orolig som natten innan. Sov några minuter i famnen, sen gnälldes det och hon vaknade. Somnade om när man buffande henne eller bytte sovställning, men så gick det några minuter och sen var det samma sak igen. Vid 22 så somnade hon ordentligt och tack och lov så sov hon riktigt bra i natt, men från 07 så har det varit samma visa igen.
Hon är fortfarande så himla snuttig och igår på dagen så somnade hon bara om hon fick ligga som på bilden, snuttandes i min nacke.
En fas med mycket drömmar och separationsångest. Tänder också kanske? Jag upplever att allt brukar komma på en gång. ;P
Vi har lite samma nätter för tillfället, även om pojken inte vaknar. Men han gnyr så väldigt i sömnen och man får trava upp lite oftare än vanligt och vända honom eller klappa lite på honom. Svårt att somna på dagen har han också, har börjat att bara somna om han får sitta i knät. Har just upptäckt två tänder till så jag tror att jag skyller mest på det, men jag vet inte…
Har det inte spruckit fram tänder hos brorsan? 🙂 Om det kan vara det som spökar också? Kram!
Vid 8-9 månader kommer oftast en fas med separationsångest, vilket är fullt normalt. Vi hade också nattproblem precis efter Kaela blivit 8 månader. Hon var så orolig och sov inte om hon inte fick sova i våran säng och att man låg med en hand på hennes panna. Det värsta gick över efter två veckor, men fortfarande är hon extremt mammig… Det kan räcka med att jag vänder ryggen till så skriker hon "mammamammamammamamma". Sen har hon dagar som är bättre och sämre så ibland kan hon vara lite orolig när vi ska natta i hennes säng med så snart hon somnat sover hon som hon brukar?
Läs om separationsångestfasen på internet, det fanns mycket tips och förklaringar som vi tyckte var toppen när ingenting fungerade. Och framförallt: kom ihåg att det går över!????
Ja jag har läst på om det där med separationsångest, kanske kan vara det men hon är ju inte 8 månader korrigerad än, men det kanske kan komma lite tidigare för vissa???? 😀 Ja man får sitta och tänka det för sig själv ibland, oftast så har det bara för sig sånt här i någon dag innan de blir glada igen. Så idag har det varit hur bra som helst 😀 <3