Bebissjuk
Publicerad,
Den absolut vanligaste frågan jag får här är om vi kommer att skaffa fler barn.
Kommer vi det? Jag vet faktiskt inte, jag älskar att vara mamma och hampus älskar att vara pappa. Men i mina planer har jag alltid sett mig själv med två barn. Men nu fick jag ju två barn på en gång, så på ett sätt känner jag mig lite snuvad på en graviditet och en föräldraledighet. Samtidigt så har vi fullt upp med Leia och Mattis, just nu kan jag verkligen inte se mig själv ta hand om ett barn till. Jag vill kunna ge dem absolut full uppmärksamhet.
Jag och Hampus har såklart diskuterat detta lite, ibland säger vi att det kanske blir en till om några år, ibland säger vi att det kanske vore skönt att klara av småbarnsåren på en gång när man är inne i det och ibland så känner vi att nej vi är världens lyckligaste som har två barn det räcker så.
Så för vår del så tror jag bara att framtiden får utvisa vad som händer i den här frågan, om vi får njuta av en eller två små bebisar igen.
Hade vi bara haft ett barn direkt så hade jag kanske kanske kunnat börja tänka på att skaffa ett till nu, men det är ju bara va jag tror, för de är ju så underbart att få se kärleken dessa har mellan varandra. Och så är det nog för alla syskon. Eller så hade jag kanske väntat till det första barnet var runt tre?
Ni andra med barn här, hur många har ni? Vill ni ha fler? 😀
Sen så är det ju såklart heller inte bara att skaffa barn, om vi någon gång vill ha fler barn så får vi väl hålla tummarna att de går lika bra som första gången.
Haha, just nu hittar vi varandra överallt tydligen! 😉 Kul att hitta din blogg! 🙂
Jag har ju bara en och hon är bara fyra månader än så länge, men jag vill absolut ha fler. Förr sa jag att jag ville ha fyra-fem barn, men jag har nog minskat antalet där nu… Dels för att jag inte har tid att skaffa alla barn innan jag blir för gammal (om de inte ska komma väldigt tätt men det blir nog tufft ;)) och dels för att jag känner att eh, det är dyrt – och hur ska jag orka? Minst två, gärna tre – så säger jag nu!
Jag känner lite samma, har alltid velat ha 2 barn och känner mig på ett vis klar efter tvillingarna men jag har ju missat en graviditet.
Vi har också sagt att tiden får utvisa om vi ska skaffa en till, nånstans är jag lite rädd för att det ska bli 2 en gång till. Visst är det härlig med tvillingar men tycker det räcker 1 gång i livet 😉
Jag har tre barn som är 5 i nov, nyss fyllda 3 och så minsta som fyller 2 i dec. Har alltid tänkt att jag skulle ha tre barn och rätt tätt, så mission complete ? Att ha 21 månader mellan ettan och tvåan var jättebra för oss, vi började försöka redan innan första barnet var 1 år men det tog några försök. När tvåan var ca 8 månader bestämde vi oss för att vi ville ha ett barn till och så fort som möjligt, just för att vi vill ha småbarnsåren överstökade, inte vill börja om och dessutom få en sån åldersskillnad på barnen så de inte kommer ha ungefär samma intressen/drömmar. Tänker tex att det kan vara trist med en liten 1-2 åring och syskonen är 9-11 år och vill på gröna lund, har fotbollsmatcher varje vecka, bunden till skolplikt osv. Alltså att det är så stor skillnad på vart i livet och intressen de befinner sig. Och framförallt, att de ska ha mesta glädje av varandra. Att vår trea blev till på första försöket och sen föddes 11 veckor för tidigt hade vi ju inte riktigt räknat med, men i slutändan blev det ändå så bra. 3 barn på 3 år och vi är så lyckliga över dem. Är nöjda pch tänker inte skaffa fler, men ändå känns det så konstigt att "bara" vara 28 och inte ha någon mer graviditet att gå igenom, få vara med om det underbara i att få träffa en ny liten osv. Tänker ibland att det kanske hade känts enklare om sista graviditeten inte hade varit så orolig och strulig och slutat i urakut snitt. Nu känner jag mig snuvad på den sista graviditeten och förlossningen och hade velat göra det igen.. Men tre barn är verkligen ??