Sen jag blev förälder så har jag insett att när man är helt slut och tror att man inte har någon energi kvar, då finns den såkallade superkraften som tar vid. Igår var en sån dag för mig.
Som jag skrev igår så hade vi en hemsk natt, det plus en förkylning gjorde att jag redan på morgonen helst hade velat dra täcket över huvudet igen. Men jag tog mig till jobbet, han få så galet mycket gjort där innan Hampus kom och hämtade mig vid 16.
Direkt till affären för att storhandla så vi ska klara oss tills nästa måndag näe Hampus är hemma igen. Skönt att inte behöva tänka på att handla när jag är ensam med trollen sen.
Hampus skulle iväg på träning, så hem, in med barn och mat och sen for han. Här kändes det som att jag var helt slut, förstod inte ens hur jag skulle orka aktivera trollen till läggdags och än mindre ta läggningen helt själv. Men här kommer en lista på allt jag gjorde efter den här känslan.
Plockade ur diskmaskinen, plockade i diskmaskinen, rensade kylen, lastade in maten, gav barnen gröt, lekte och sjöng, gjorde iordning nappflaskor, duschade två troll, la två troll, fick de att somna.
Sen tänkte jag ligga och vila själv till H kom hem, men bara därför så kom jag inte till ro, så jag fortsatte lite till.
Plockade ur diskmaskinen, plockade i diskmaskinen (ja vi hade MASSA disk), städade undan leksaker, slängde igång en tvätt, nattade om Leia och sen tände jag massa ljus och bara satt i soffan till Hampus kom hem.
Hur orkar man??? Vi föräldrar är några riktiga superhjältar!
Senaste kommentarer