Att bli föräldrar var ett gemensamt beslut, det kom lite från ingenstans. Vi har inte under våra år tillsammans diskuterat barn mer än att, någongång vill vi ha barn. Sen förra hösten, så var alla pusselbitar på plats, jag hade pluggat och hade jobb, Hampus hade pluggat och hade jobb och vi är unga och friska och älskar varandra mer än allt annat.
Och nu sitter vi här, tvåbarnsföräldrar, och har det blivit som vi tänkt oss?
Sista bilden på oss innan vi fick våra två underbara troll. Ser ni hur glada, nervösa och förväntasfulla vi är?
Vi är fortfarande en grymt team som kompletterar varandra, när man känner att den andra håller på att ta slut jag då kliver vi in och löser av varandra. Hampus är den grymmaste pappan jag någonsin träffat, alla runtomkring oss säger också det, han är en riktigt naturbegåvning med våra barn och känner de minst lika bra som mig. Trollen är inte så mammiga av sig, däremot kan de vilja vara hos mig eller Hampus, men det är inte alls så att det bara är mamma som duger. Och det tror jag är för att Hampus gett sitt hjärta och liv till dessa små sen de kom, självklart gör alla, eller iallafall de flesta, pappor det någon gång, men Hampus har varit så säker i sin papparoll sen första dagen.
Första gången Hampus fick hålla i ett av sina barn, Mattis.
Jag och Hampus har aldrig varit intresserade av drama och oroligheter i vårt förhållande. Och vi har aldrig någonsin höjt rösten åt varandra, klart vi haft våra diskussioner men det finns en så stor respekt för varandra hos oss så vi har aldrig sagt något personligt och elakt. Och så är det fortfarande.
Att bli föräldrar betyder att man måste lära sig en ny roll och hur det påverkar relationen. Sena kvällar, långa nätter och dagar med fart i ger sina spår. Man får sänka kravet på sig själv, och sin partner och acceptera att det är så här livet är just nu. Och försök njuta i stunden. Vi har i 6 år sovit i en 120 säng, i två år har vi haft en 160 (som har känts lite för stor) men nu för någon dag sen så köpte vi faktiskt en ny 180 säng. Inte för vi inte vill sova nära varandra, utan bara för att det numera ska få plats två små (som tar ganska stor plats) barn emellan oss. Kvällar när de har lyckats somna i sina egna sängar så är vi snabb ner i sängen och får ligga nära varandra och somna som vi gjorde förut. Och då njuuuter jag, av att känna mig trygg i Hampus famn, att känna hans doft och få somna till hans lugna andetag. Men några timmar (ibland minuter) senare så vaknar vi av barnskrik, och då får jag helt enkelt njuta av att få en liten kropp bredvid mig som sover tryggt i min famn och till mina andetag.
Det tror jag är nyckeln, sätt ingen press på varken dig själv eller din partner. Orkar du inte städa? Nej gör inte det! Är det två veckor sen ni hade sex? Ja men hitta andra tillfällen under dagen där ni kramas, pussas eller bara pausar för att säga hur mycket ni älskar varandra.
Saker vi alltid gör (ja endel är lite tontigt men iallafall)
– Säger puss, jag älskar dig när vi ska lägga på telefonen.
– Går alltid och lägger oss tillsammans och pratar om dagen
– Vi har alltid ”puss-tull” så fort man ska gå förbi varandra på en liten yta så säger man tull och då måste man pussas.
– Erbjuder oss att ”byta barn” när man märker att det börjar ta slut på tålamod och man själv har det snällare barnet för tillfället.
– Hittar på små överraskningar i vardagen, som en frukostleverans en spontan lunchdejt eller en ny t-shirt från favoritmärket
– Berättar alltid så fort den andra gör något bra, snällt eller annat som man uppskattar. Hur ska man annars veta det? T.ex TACK för att du plockade ur diskmaskinen, underbara du!
– Våga lämna ifrån er barnen någon timme varje månad för att bara göra något ni två eller med vänner. Vi har ju lämnat bort barnen en kväll varje vecka nu senaste månaden för renoveirng av huset. Bara det är bra, att få vara vi och jobba på, men jag längtar tills vi har flyttat och kan lämna ifrån oss trollen för att göra något njutigt igen. Det var länge sen nu.
Vad har ni för knep för att inte glömma bort varandra?
Men åh jag blir alldeles tårögd! Ni verkar vara riktigt lyckliga. Och oavsett om en jobbigare period skulle inträffa så tror jag ni kommer klara er igenom den galant. All lycka till er! Kram
Vi har sedan några veckor tillbaka bestämt att vi på fredagar spelar nåt spel eller lägger pussel istället för att titta på tv. Ofta köper vi något gott, godis eller ost eller så. Då finns så mycket mer tid att prata, det är supermysigt!
Åh va härligt ??? underbar idé!