Header Image

Jennie-Lie

Hej! Underbart att du har hittat till min blogg. Här skriver jag, Jennie-Lie, om mitt liv tillsammans med min man Hampus och våra tvillingar Leia och Mattis. De föddes 28 maj 2015 i vecka 31. Och i Januari 2018 väntar vi ett litet syskon. Vill ni kontakta mig för frågor eller samarbeten så gör ni det på [email protected]

V.28

”Fostret väger drygt ett kilogram och är cirka 39 centimeter långt nu. Det har stora chanser att överleva om det skulle födas. Fostret kan fortfarande vända sig ett tag till. De flesta brukar sedan lägga sig tillrätta med huvudet nedåt i födelsekanalen men en del lägger sig istället på sidan eller med stjärten nedåt.

Den här veckan har varit både helt okej och jättejobbig. På dagarna orkar jag mycket och hittar gärna på saker som inte är för ansträngande, en liten promenad, lunch eller fika med vänner eller en tur på stan. Men gör jag för mycket så får jag ofta känna det på natten och dagen efter. I lördags morse så hade jag flera sammandragningar som gjorde ont, lite liknande mensvärk blandat med att vara uppblåst i magen. Har blivit varnad om att förvärkar kan sätta igång tidigt med tvillinggraviditeter, men så här tidigt? Jag ska komma ihåg att kolla upp detta med barnmorskan imorgon.

– Det är dags för tillväxtultraljud imorgon, som vanligt börjar det pirra lite när man tänker på att man ska få kika in på trollen igen. Jag tycker det känns tryckt att vi från och med nu kommer bli kallade till ultraljud var 4e vecka fram till v.36 och efter det varannan vecka.
– I veckans brev stod det att hormonerna mellan v.28-32 ökar ordentligt och därmed kan humörsvängningarna bli värre. Jag har fortfarande inte märkt av något av detta under graviditeten, känner mig lugn i de flesta situationer. Som vanligt blir jag sur och grinig om jag är hungrig, men det är helt normalt för att vara mig.
– Halsbrännan har varit lite lugnare i veckan, mycket är nog för att jag helt enkelt väljer bort stark mat. Vi lagar snäll mat hemma, så får Hampus helt enkelt krydda på extra på sin portion.
– Det här är första veckan jag har börjat känna mig ordentligt stor och tung, och jag har en tredjedel kvar av graviditeten. När jag suttit eller legat ner så är det svårt att inte vanka fram. Jag får ta några andetag ståendes för att sedan försiktigt börja gå som vanligt igen.

Veckans läsning

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *