Nu kan vi våga pusta ut här, Mattis har fått kommit tillbaka in på rummet. Leia saknade han nog inatt för hon kom inte riktigt till ro när hon fick ligga själv i den stora sängen. Men nu ligger de och gosar igen.
Det har varit riktigt tuffa dygn, att se Mattis tillbaka i masken och vara alldeles svullen, förbereda sig på att eventuellt söva ner honom helt för att lägga han i respirator och se han vara så dålig. Och bara kunna stå på sidan och titta på och hoppas på det bästa.
En svullen Mattis i pappas famn.
Vi är så tacksamma att allt gick bra, personalen är grym och tackvare att de ordnade med antibiotikan så snabbt så slapp han respiratorn och har återhämtat sig superfort.
Vår lilla rumpnisse i hans lilla säng han lånade i helgen.
Idag går vi in i vecka 36 (35+0) och nu hoppas vi att alla hemskheter är borta så vi kan få börja träna ordentligt med amning, andning och att hålla värmen för att en dag kunna få komma hem!
Skönt att familjen är samlad igen. 🙂
Så skönt att höra att lilla M är tillbaka hos er och syrran? håller tummarna att allt går bra så ni snart snart får komma hem
Vad gott att det gick så bra! Jag tänker på er en hel del, vilka kämpar ni är allihop. Speciellt de små, jag hoppas de växer till sig fort nu utan fler oroligheter! Kram Johanna
Ja det var tur! Eller skicklighet från läkarna! Tack snälla!! Kram!